Vuoden 2022 parhaan sosiologian pro gradu -tutkielman palkinnon on voittanut Ella Lundqvist (Åbo Akademi) työllään En intensiv vardag och spektakulära känslor – subkultur och identitet bland fans av det koreanska pojkbandet BTS.
Voittajan valinnut raati kuvaa tutkielmaa seuraavasti: “Tutkimusasetelma on raikas, luova ja kunnianhimoinen. Analyysissa on hienosti hyödynnetty sisäpiiriläisyyttä ja kirjoittaja asemoi itsensä sujuvasti ja systemaattisesti osaksi tutkielmaa. Tässä mielessä tutkielman on oiva esimerkiksi siitä, miten opiskelija voi tehdä tutkielman itseään lähellä olevasta aiheesta. Ansiokasta on, että kirjoittaja pyrkii kontribuoimaan omaa tutkimustapaustaan laajempaan alakulttuureja ja faniutta koskeviin keskusteluihin. Lisäksi kirjoitustyyli on persoonallinen ja rohkea, mutta samalla analyyttinen.”
Raatiin kuuluivat Mikko Lagerspetz, Markku Lonkila, Antero Olakivi, Mikko Poutanen, Anni Rannikko ja Marko Teräs. Lautakunnan puheenjohtajaksi valittiin Marko Teräs.
Ellan palkintopuhe Sosiologipäivillä 24.3.2023:
On suuri ilo olla täällä tänään vastaanottamassa näin hieno palkinto. En ole varsin tottunut ihmisten edessä puhumiseen ja päätin pitää puheeni ruotsiksi myös sen takia.
Bästa sociologer och sociologins vänner,
Först och främst är jag glad över att få vara här idag och ta emot ett så fint pris. Tack så mycket.
Jag tänkte kort berätta om min relation till sociologin och om min gradu, som är anledningen att jag står här idag.
Om jag minns rätt hörde jag första gången om ämnet sociologi i gymnasiet. När jag funderade på vad jag ville studera i fortsättningen berättade studiehandledaren om sociologi. Jag tänkte då: ”oj, här är ju allt jag är intresserad av, sammanflätat”.
Jag är ännu snart 10 år senare glad över att jag valde att studera just sociologi och just vid Åbo Akademi i Åbo. För mig är den bredd som sociologin som ämne innefattar något som fått mig att trivas, då den rymt allt möjligt som intresserar mig. I sociologin hittar jag både det personligt intressanta och det som är till nytta för samhället i stort.
Under de senaste 10 åren har sociologin bidragit till att forma mitt tankesätt på sitt speciella sätt. Det är kanske givet, men jag upplever att studierna har format mig på ett personligt plan. Det här får kanske min gradu stå som främsta exempel på.
Min gradu, med en titel så pass lång att jag ibland glömt början när jag väl kommer till slutet. Jag ska pröva. ”En intensiv vardag och spektakulära känslor – subkultur och identitet bland fans av det koreanska pojkbandet BTS”. Titeln förklarar ändå bra vad avhandlingen handlar om, och tack och lov för det kan man ju säga.
Jag brukar säga att jag alltid har varit ett fan. Det som jag varit fan av har varierat något under min uppväxt men oftast har det innefattat japansk populärkultur, och i det här fallet också ett visst koreanskt pojkband. Fandom, som det att vara ett fan kallas, har alltså varit en stor del av min vardag och min personlighet så länge jag kan minnas.
Det råkade sig så att jag vid det tillfälle då jag skulle välja tema för gradun precis hade kärat ner mig i BTS. Om man frågar hur jag valde tema för min gradu, brukar jag säga att det var mitt tema som valde mig. Man kan inom fandom tala om ett slags honeymoon-fas då intresset är speciellt intensivt. Att skriva om något annat än BTS kändes inte vid det tillfället ens möjligt.
Jag har i min avhandling undersökt identitet hos BTS fans, som kollektivt kallas för ARMY. Jag har fokuserat på hur identiteten som ARMY upplevs och uttrycks, och på det sättet kunnat fånga både de mera personliga och de mera sociala aspekterna av fandomen. För avhandlingen har jag använt mig av intervjuer med BTS-fans.
Som kompletterande metod har jag även använt mig av autoetnografi, vilket innebär att jag observerat och analyserat också min egen fandom. Det kändes som ett självklart val då i min honeymoon-fas att sätta med också mig själv i materialet. När jag bekantade mig närmare med metoden förstod jag att den fortfarande är ovanlig inom samhällsvetenskaperna. Jag återkommer till autoetnografi om en liten stund.
Som huvudsakliga teoretiska ramverk har jag använt mig av tidigare fandomforskning samt även av subkultur. Termen ”subkultur” har använts åtminstone sedan 70-talet och speciellt de senaste årtiondena har man ifrågasatt huruvida begreppet fortfarande är användbart. En stor del av det teoretiska resonemanget i gradun består av en diskussion kring hur subkultur-begreppet ska förstås, i det här fallet i relation till fandom och BTS-fans.
För BTS-fans utgör fandomen en stor del av deras vardag och påverkar deras identitet på många olika sätt. I avhandlingen beskrivs upplevelser hos fansen och de praktiker som kännetecknar fandomen, både ingående och övergripande. Jag konstaterar även att subkultur-begreppet med fördel kan användas, framför allt när vi undersöker fandom-fenomen där endera fansen i sig eller det som man är fan av anses ha låg status. I fallet med BTS-fans kan man i de så kallade legitimeringsstrategier som används av ARMY se ett slags politiskt ”motstånd” som påminner även om de rörelser som traditionellt förknippats med subkultur.
För oss som studerande känns arbetet med gradun ofta stort och ibland kanske till och med övermäktigt. För mig har det att skriva om något så personligen viktigt och att dessutom inkludera mig själv i avhandlingen, varit både de mest givande och utmanande aspekterna av graduarbetet. Jag har också på grund av det utvecklat en väldigt stark relation till min gradu, då den bokstavligt talat är min dagbok från de senaste fem åren.
Att göra autoetnografi har inneburit att jag lärt känna mig själv bättre, på gott och ont, kan jag nästan säga nu i efterhand. Jag tänker att det i allt forskningsarbete finns mycket som sker så att säga bakom kulisserna, men kanske extra mycket så i fallet med autoetnografi. Någon som läser min avhandling kan tycka att den är nästan pinsamt personlig och utelämnande, en annan kan tycka att det som står inte är så värst personligt. För mig känns båda åsikterna ungefär lika sanna, på den sättet att den potentiellt kunde innehålla ännu mera personliga aspekter. Här kräver autoetnografi etiska överväganden för forskarens egen del.
I efterhand tänker jag på allt jag fått veta om mig själv både som fan och som person, via min gradu. Lite skämtsamt kan jag säga att jag ser på gradu-arbetet som något av en ”två flugor i en smäll”-situation, identitetskriser och en magisterexamen i samma väva! Men några år och en del personliga kriser senare är jag här, och väldigt glad över att ha gjort gradun precis på det sätt som jag gjorde.
Det finns flera mänskor som förtjänar speciellt stora tack, som på flera sätt bidragit till att gradun överhuvudtaget finns till.
Först och främst vill jag nämna universitetslektor Andreas Häger som fungerat som min handledare i både kandidat- och magisterskedet. Stort tack för alla råd, diskussioner, allt stöd och all förståelse, också i mina ovannämnda kriser. Tack även till professor Mikko Lagerspetz och magisterseminariet i övrigt, för givande diskussioner och en insikt om att jag trivs i såna sammanhang. Tack även till resten av personalen och mina medstudenter vid sociologin vid Åbo Akademi.
Och som också står i förordet till min gradu: Enormt tack också till mina vänner, speciellt de som delar, har delat eller kommer att dela mitt intresse för BTS. Och till BTS själva, för ett utmärkt gradutema och för allt det där andra också.
Och idag: stort tack till Westermarck-samfundet för det fina erkännandet och för att jag fått vara här och ta del av sociologdagarna. Jag hoppas att vi ses igen i något sammanhang, för det finns mycket att göra för sociologer i framtiden.
Tack för mig!
Kiitos vielä kerran!
Ehdokkaat:
Helsingin yliopisto: Anni Kristiina Nyyssölä: Sukupuolikulttuuriset rajanvedot kaupunkitilassa: tyttöihin kohdistuva seksuaalinen maine ja häirintä kontrollin muotona.
Itä-Suomen yliopisto: Aapo Kuusipalo: Suomen lapsia pelastamassa? Rokotekriittinen retoriikka korona-aikana.
Jyväskylän yliopisto: Anita Savinainen: Koettua työmarkkinaepävarmuutta paikantamassa – Työllistymisusko ja sen yksilö- Ja organisaatiotason ennustajat suomalaisten palkansaajien keskuudessa.
Tampereen yliopisto: Eeva Leskinen: Konservatorio ja kulttuurinen pääoma: Taidemusiikkiharrastuksen merkitys lapsiperheiden kulttuurisessa reproduktiossa.
Turun yliopisto: Samuli Tikkanen: “I feel so clean like a money machine”: Taloussosiologisia huomioita Bitcoin-markkinoista.
Åbo Akademi: Ella Lundqvist: En intensiv vardag och spektakulära känslor – subkultur och identitet bland fans av det koreanska pojkbandet BTS.